boken
"Pappa tog mig till stationen och de satte en nummerbricka kring min hals. Han stod på perrongen och åt en smörgås. Jag tyckte synd om honom. Mer synd om honom än om mig själv. Jag var fem år." Renate
"Det byggdes en mur rakt igenom gettot och över den en bro. Bron kunde stängas när som helst, då var man fast och kunde bli dödad. Många år efter kriget var jag ännu rädd för att gå över broar." Piotr
"Mamma och jag gömdes av polska familjer. Vi låg hela dagen under golvbrädorna, först på nätterna vågade vi smyga upp en stund." Roza
"Jag fyllde 17 år i Auschwitz och mina vänner gav mig en extra bit bröd i
födelsedagspresent. Det var det finaste man kunde få. Vi var ju hungriga hela tiden." Elisabeth
"I Bergen-Belsen fick mamma och jag var sin liten väska inför resan till Sverige. De innehöll allt vi ägde; ett ombyte underkläder och några hygienartiklar." Susanna
"Mina barn och barnbarn frågade vad det var för nummer jag hade på armen. Det var för svårt att berätta om sanningen, så jag skojade bort det och sa att det var telefonnumret till Hitler." Kiwa
"Det finns de som ser sig som offer. Jag gör inte det. Jag ser mig som en vinnare." Hania
Boken är utgiven av Alster Förlag och Pernilla Loeb Holter, som också är ansvarig för den fina grafiska formgivningen. Trycket stod prisvinnande Livonia Print för.
Storleken är 220x220 mm och sidantalet 168.
Medverkar gör 42 människor som överlevde Förintelsen och kom till Sverige från olika delar av Europa.
Förutom porträtten av deras händer och citat från deras liv finns också 14 texter skrivna av överlevande själva och barn och barnbarn till överlevande.
Samtliga texter och citat återfinns längst bak i boken i engelsk översättning.
